I söndags så fick jag dom här av mormor som förtidig julklapp! Hon jobbar på et skoföretag så ja.<3

Bilderna är inte bra för jag bara tog bågra snabbt.<3




Ha en trevlig Tisdag!<3<3

Trevlig andra advent har själv firat den med glögg fika hemma hoss min morbror<3

Bild från förra året.

Hej! Det snöar! hhah gjorde en liten bild snabbt:P<33
Nu ska jag till carin och kolla på idol(tror jag) med carin och ellie!<3<3<3

ps. imon blir det GBG!!

”En ny dramatiker är född”, skrev HN:s recensent efter premiären av Rebecka Cardosos första egna pjäs i Varberg 2006. –  Åren på Teater Halland har betytt mycket för mig, säger hon.

När Rebecka Cardoso svarar i telefon i sin nya hemstad Stockholm har hon nyligen fått veta att hon är en av Hallands Nyheters kulturpristagare för 2010.

– Att få en sådan bekräftelse från Halland gör mig väldigt glad. Jag har ju faktiskt den största delen av mitt yrkesliv där, säger Rebecka, som debuterade som praktikant från teaterhögskolan 2005, i titelrollen i H C Andersens ”Flickan med svavelstickorna”.

Redan under studietiden fick hon smak för mask- och clownteaterformen commedia som utvecklades i Varberg, men efter rollerna i ”Lysistrate” och ”Tribadernas natt” tog Rebecka ett stort steg åt ett annat håll hösten 2006 med skolföreställningen ”Pappa sover”.

Hon skrev manus, spelade en av de två rollerna och regisserade ihop med Petter Heldt.

– Man kan säga att jag tittade tillbaka på mig själv som barn och på min pappa som är från Portugal.

Temat med relationer mellan vuxna och barn eller ungdomar går som en röd tråd genom Rebecka Cardosos författarskap. Hon har använt sina egna dagböcker som inspiration, men vill inte kalla de tre pjäserna självbiografiska.

– Nej, det handlar mer om att gå in i en problematik om identitet och vänskap med en äldre person. I ”Korri Pirri” vävde jag in känslor från tonåren och gymnasiet, och i ”Genom blodet” blev det mer om könsidentiteten och därmed mer politiskt. Till exempel hur man definieras som kvinna eller man och vem som får gifta sig med vem.

Finns det en poäng i att du som dramatiker är ung och kvinna?

– Nej, det är mer något som andra påpekar, men visst ser jag problemet med en sned könsfördelning i branschen. Det gäller ju inte bara manus, utan även huvudroller.

Rebecka är snabb med att berömma sina kolleger på Teater Halland, särskilt medregissören och bollplanket Petter Heldt.

– Ja, och jag är tacksam för att Stefan Ridell (den dåvarande chefen) vågade satsa och tro på mig som person och konstnär. Jag hade inte varit den jag är i dag om jag inte hade fått det utrymmet.

De senaste månaderna har inneburit något av en nystart för 31-åriga Rebecka Cardoso. Hon har flyttat till Stockholm och börjat att studera religionsvetenskap på halvtid.

– Religionen har alltid varit närvarande i mitt liv genom att jag har fått förhålla mig till kristendomen, och på senare tid har jag närmat mig den, säger hon och fortsätter:

– Jag har ett förflutet inom kyrkan, men hade en ateistisk ingång i studierna. Jag är intresserad av sekulariseringen och av att det har blivit omodernt att tro. I stället sysslar många med ett eget spirituellt och andligt sökande, och följer hälsotrenden med själv-healande.

Efter att ha fått två stipendium av Sveriges Författarfond, på sammanlagt 100 000 kronor, har Rebecka fortsatt att skriva på en ny pjäs.

Under våren ska hon även pendla till sin uppväxtstad Örebro och spela barnteater med den fria gruppen Martin Mutter – en dramatisering av Rebeckas kompis Frida Nilssons bok ”Hedvig och Max-Olov”.

– Än så länge känns Stockholm en aning svårintagligt, men jag har ju bara bott här ett par månader. Och tro inte att det är en skilsmässa mellan mig och Teater Halland. Jag kanske kommer tillbaka någon gång, säger Rebecka Cardoso, som tyvärr inte kunde vara på plats för att ta emot HN:s kulturstipendium ihop med Hans Schakonat på Varbergs teater på onsdagskvällen.

Juryns motivering: Rebecka Cardoso får priset för att med sin färgstarka personlighet ha utvecklat teaterkonsten i Halland. Genom skådespeleri, regi och egna pjäser har hon visat att dramatiken kan hitta oväntade och angelägna vägar